Lindabestia

Idag har jag tagit mod till mig och frågat pappa om ett lån. Det var inte lätt och det kändes som ett misslyckande av stora mått, men jag gjorde det. Jag ska få låna tre tusen kronor i slutet av månaden för att betala räkningar och 'luftskatt' som han kallar det.
Luftskatt är att äta, leva, andas,,,finnas till helt enkelt.
Jag ska lämna tillbaka pengarna när jag får tillbaka från skatten nån gång innan midsommar, när nu det kan bli,,,

Okej, jag förstår om ni tänker att varför frågade hon inte om hon fick lite pengar,,, Men jag funkar inte så. Varje gång mina föräldrar vill hjälpa till med något, mat, bensin, vadsomhelst, då känner jag skuldkänslor.
Jag är en vuxen människa och borda kunna försörja mig själv, det finns säkert dom som har en annan penga-relation med sina föräldrar, men inte jag.
Dom skulle nog vilja hjälpa till om jag bad dom oftare, men jag ber dom inte, för jag skäms. Det är en skam som jag lagt på mig själv och som inte borde finnas där, det finns ingen anledning. Men jag har alltid haft prestationsångest när det gäller mina föräldrar. Betyg, hushåll, jobb,,,matlagning,,, Vissa barn kanske är sådana, jag är ett av dom=) Har nog aldrig vuxit ifrån behovet att visa mig vuxen, kapabel.
Ironi för hela slanten, hell yeah!

Men det kanske är så att vara mellanbarn, man vill utmärka sig. Ojoj vad jag har försökt med det,,, Snaggad punkare, bäst i klassen, försökt vara den mest ansvarsfulla (tvivelaktiga resultat), Den som var den förståndige,,, vuxna av oss syskon, Hehe försöka duger=)
Men oavsett vad jag gjorde så  hade någon annan gjort det förr och någon annan skulle göra det efter mig. Fakta.



@}-,--