...
Mitt kärleksbrev blev ett avskedsbrev.
Så underligt
Att man kan älska
någon som inte finns
Någon som kanske aldrig kommer att finnas
Att kunna sakna någon så mycket
som man aldrig sett
Som man kanske aldrig kommer att få se
Någon man aldrig rört
Som man kanske aldrig kommer att få röra
Du finns inte
Jag känner dig inte
Ändå känner jag dig så väl
Inombords
Älskar dig så hett
Saknar dig så mycket....
Jag längtar efter dig
Och önskar med hela mitt hjärta
Att du längtar
och vill komma åter till mig...
Att man kan älska
någon som inte finns
Någon som kanske aldrig kommer att finnas
Att kunna sakna någon så mycket
som man aldrig sett
Som man kanske aldrig kommer att få se
Någon man aldrig rört
Som man kanske aldrig kommer att få röra
Du finns inte
Jag känner dig inte
Ändå känner jag dig så väl
Inombords
Älskar dig så hett
Saknar dig så mycket....
Jag längtar efter dig
Och önskar med hela mitt hjärta
Att du längtar
och vill komma åter till mig...
Ett kärleksbrev
Hej
Vad konstigt det känns, att sitta här och skriva ett brev såhär till dig, du som inte är här än.
Det var nog idag som jag insåg att du faktiskt fanns. En överväldigande känsla; oro och ängslan, glädje, lycka, värme...
Kommer du att finnas kvar om en vecka?
Rädslan för det som hänt förut har rotat sig djupt.
Det kanske är därför jag varit så sen att inse.
Inse att du är där...
Jag försöker tänka positivt och att inte oroa mig, men visst oroar jag mig, känner efter..., jag är så rädd för din skull.
Förhoppningsvis lugnas mina nerver om några dagar, när jag får se dig.
Gud vad jag längtar!
Samtidigt det svarta molnet,
negativa besked,
avsaknad av liv.
Ditt liv, mitt liv.
Blås bort svarta moln!
Bort!
Om det fanns något sätt, om jag kunde berätta för dig hur önskad du är!
Hur vi väntar på att få träffa dig, lära känna dig! Hur glada vi är över dig, så skulle jag inte tveka en sekund, jag skulle berätta allt detta och lite till!
Tills vi ses! / Mamma
Vad konstigt det känns, att sitta här och skriva ett brev såhär till dig, du som inte är här än.
Det var nog idag som jag insåg att du faktiskt fanns. En överväldigande känsla; oro och ängslan, glädje, lycka, värme...
Kommer du att finnas kvar om en vecka?
Rädslan för det som hänt förut har rotat sig djupt.
Det kanske är därför jag varit så sen att inse.
Inse att du är där...
Jag försöker tänka positivt och att inte oroa mig, men visst oroar jag mig, känner efter..., jag är så rädd för din skull.
Förhoppningsvis lugnas mina nerver om några dagar, när jag får se dig.
Gud vad jag längtar!
Samtidigt det svarta molnet,
negativa besked,
avsaknad av liv.
Ditt liv, mitt liv.
Blås bort svarta moln!
Bort!
Om det fanns något sätt, om jag kunde berätta för dig hur önskad du är!
Hur vi väntar på att få träffa dig, lära känna dig! Hur glada vi är över dig, så skulle jag inte tveka en sekund, jag skulle berätta allt detta och lite till!
Tills vi ses! / Mamma
Här är en rolig =)
Det fins inte så mycket att göra nu på natten, så då har man lite tid att lägga märke till sånahäringa skojsigheter. =)
Någon som...
Har något förslag på hur bloggen ska se ut framöver? Färger, typsnitt och så,,,
Själv har jag idétorka.
Nåt mönster kanske?
Äh...
Själv har jag idétorka.
Nåt mönster kanske?
Äh...
Har ni saknat mig?
Det är lite grejjer som händer runt omkring just nu. Även framöver =)
Jag har inte riktigt bestämt mig för vad jag ska göra med Bloggen, om den ska få vara kvar som den är eller om det behövs någon totalrenovering eller vad,,,,
Men uj vad jag är bra på att tapetsera om på sånna häringa väggar, det lär nog dröja innan det blir gjort tror jag.
Skrev mest för att lämna ett livstecken, återkommer väl när jag har något att säga...
@}-,--
Jag har inte riktigt bestämt mig för vad jag ska göra med Bloggen, om den ska få vara kvar som den är eller om det behövs någon totalrenovering eller vad,,,,
Men uj vad jag är bra på att tapetsera om på sånna häringa väggar, det lär nog dröja innan det blir gjort tror jag.
Skrev mest för att lämna ett livstecken, återkommer väl när jag har något att säga...
@}-,--
